Tiden går fort. Lilly har varit ledig sedan 22 dec och igår var det dags för första dagen på förskolan efter ledigheten.

Hon har pratat mycket om att hon längtar efter sina barn som hon uttrycker det.

Det var därför konstigt när hon inte alls ville gå. Det har aldrig hänt att hon inte ville gå tidigare. Hon ville att jag och Greta skulle stanna kvar på förskolan.

Väl där så stod hon som fastfrusen vid mig. Jag tänkte jag måste göra nåt för att hon skulle komma igång och glömma bort att jag och Greta skulle därifrån. Vi gick runt på gården, hon åkte rutschkana.

Till slut trodde jag det var lugnt så jag sa att jag skulle åka iväg.

Lilly följer med till grinden och kramas som hon alltid brukar göra. Jag stänger grinden och Lilly blir helt ifrån sig.

Just då kändes det inget vidare att bara gå. Jag vet att det är det sätt som funkar bäst i längden. Oftast tar det bara 1 dag innan hon har vant in sig igen.

Genom att inte vända om så visar jag för förskolepersonalen att jag litar på att de reder ut situationen. Skulle jag bli osäker och vända tillbaka så blir Lilly osäker och då blir det värre när jag till slut ska gå igen.

När jag skulle hämta Lilly så frågade jag hur det varit och hon slutade vara ledsen nästan på en gång när jag var utom synhåll.